MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Malmö stadsbibliotek består av tre byggnader: Slottet, Ljusets kalender och Cylindern. Den äldsta delen, Slottet, byggdes ursprungligen 1901 för Malmö museum. Den moderna tillbyggnaden "Ljusets kalender" och länken "Cylindern" ritades av den danske arkitekten Henning Larsen och invigdes den 31 maj 1997.

Den gamla huvudbyggnaden, folkligt kallad Slottet, uppfördes år 1901 och ritades ursprungligen för att rymma Malmö museum. Arkitektur och design Arkitekter, är ritad av John Smedberg i nära samarbete med Fredrik Sundbärg. Byggd i en pampig nationalromantisk anda med tydliga renässansinslag. Utseendet hämtade direkt inspiration från historiska skånska renässansslott, främst Trolleholms slott. Från museum till bibliotek, så växte Museet snabbt ur lokalerna och flyttade 1937 till Slottsholmen. Efter en tids ombyggnad flyttade Malmö stadsbibliotek officiellt in i huset 1946. 

Den välkända läsesalen ”Gottfried Beijers sal” finansierades genom en stor privat donation. Under modern tid, när den nya tillbyggnaden "Ljusets kalender" planerades på 1990-talet genomgick även Slottet en totalrenovering. Det återinvigdes i sitt nuvarande skick i september 1999 och binds idag samman med de nya delarna via den inglasade "Cylindern"  //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

HUR MÅR MALMÖ_Vs_RGGUS REFLECTIONS

  en reflection om  dagligvaruhandling

Att gå och handla i en livsmedelsbutik idag är ingen glädje stund, utan mer ett nödvändigt ont, som alltid, men det känns extra tufft idag. Man vet att det blir ett stort hål i börsen "eller kontokortet",  för att man skall handla lite daglig varor, hutlösa priser. Och att det sitter tiggare " förlåt EU arbetare" utanför butiken, gör en inte på bättre humör. Inte äns torghandeln är ett bra alternativ längre.

Mat i kris, eller vad skall man säga.  Att krig och oroliga tider påverkar matpriserna har de flesta av oss märkt det senaste tiden. Men hur pass mycket påverkar det oss nu, det vi går igenom just nu. Det återstår att se vad framtiden ger oss. Åt det håll som utvecklingen går nu, är inte hållbart in i vår framtid, enligt min mening, och jag får nog medhåll av de flesta //// Street Scene / Rggus reflection

Ett Malmö i rörelse – och en fotografs tankar

Malmö rör sig hela tiden. I stort och smått, i regn och sol, i vardag och helg. Jag går ut med kameran för att följa den rytmen, se människorna, höra fragmenten av samtal, känna pulsen i kvarteren. Det här är mina nedslag i staden — ögonblick, möten och små scener som tillsammans berättar hur Malmö mår just nu. Och här är också mina tankar som fotograf, i stunden, i rörelsen, i det som händer framför mig, genom kameran

den urbana vardagen

Hur Mår Malmö – En fotografisk dokumentation av stadspulsen i Malmö

Malmö är en stad som Malmö fotografen Robert Rggus G har följt i många år.  Genom kameran, genom vardagen, genom de små ögonblicken som visar hur en stad egentligen mår. Hur mår Malmö är en fördjupning, en dokumentation av områden, kvarter, människor och rörelser som formar stadens puls. Här kommer jag att gå närmare.  Inte bara registrera vad som händer, utan försöka förstå varför det händer.  Hur ett kvarter förändras. Hur en gata lever.  Hur ett område bär sina berättelser. Det här är en resa genom Malmö, sett från marknivå.  En blick på staden sådan den är,  i vardagen, i ljuset, i det som ofta passerar obemärkt. En ren dokumentär resa.

“HUR MÅR MALMÖ” är ett pågående dokumentärt fotoprojekt av Malmöfotografen Robert Rggus G i samarbete med "STREET SCENE" – en global plattform för urban fotografi. Genom dagliga reflektioner fångar projektet stadens puls, dess människor, miljöer och ögonblick – från det vardagliga till det oväntade. Malmö är en stad i ständig rörelse och förändring. Här möts många nationaliteter och formar en unik kulturell väv där historia och framtid går sida vid sida. Projektet skildrar stadens olika områden – från Möllevångens levande torg till de hållbara nya stadsdelarna i Västra Hamnen och Hyllie.                                                                            “HUR MÅR MALMÖ” speglar denna mångfald och visar hur invånarna lever, arbetar och samverkar i en urban miljö präglad av kreativitet, hållbarhet och gemenskap. Varje bild är en berättelse. Varje inlägg en reflektion.                                          Välkommen att följa med på en visuell resa genom Malmö – en stad där världen möts.

HUR MÅR MALMÖ

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Hur Mår Malmö©Photo:Street Scene/Robert G

HUR MÅR MALMÖ

den urbana vardagen

Den 22 januari 2022 var det relativt milt i Malmö för att vara vinter. Dagen bjöd på temperaturer som pendlade mellan cirka, 0 %, och som lägst 3%, utan någon extrem kyla. Men bilden talar om något annat, det ser ut som om det var kallt och ruggit väder ute vid, Limhamns Sjöstad.

Limhamns Sjöstad har förvandlats från klassisk industrimark till en modern stadsdel. Området var tidigare hemvist för cementtillverkning och omfattade även det gamla glasbruksområdet. Idag är den gamla hamnmiljön ombyggd till ett havsnära boende med moderna bostäder, restauranger och småbåtshamnar.Kvarteren i Limhamns Sjöstad vilar på historisk mark som under decennier präglades av tung industri. 

Dragörfärjan är en otroligt viktig del av Limhamns Sjöstad och hela Malmös moderna historia.Färjelinjen mellan Limhamn och Dragör i Danmark öppnade 1960 och blev snabbt en succé. Inleddes ursprungligen 1933. Efter ett uppehåll under andra världskriget återupptogs den reguljära trafiken våren 1960. Den fungerade som en pulsålder för både arbetspendling, godstransport och nöjesresor (så kallad "tura") fram till slutet av 1990-talet. Bilfärjor som Limhamn, Dragör och Saltholm var fasta inslag i stadsbilden. När Öresundsbron invigdes år 2000 lades färjetrafiken ner, eftersom behovet av den fasta förbindelsen tog över. Idag lever minnet av färjan kvar i stadsdelen:Gamla färjeläget har byggts om till bostäder och promenadstråk.

Hur Mår Malmö – En fotografisk dokumentation av stadsdelarna

Malmö är en stad som Malmö fotografen Robert Rggus G följt i många år.  Genom kameran, genom vardagen, genom de små ögonblicken som visar hur en stad egentligen mår. Hur mår Malmö är ett nytt kapitel.  En fördjupning.  En dokumentation av områden, kvarter, människor och rörelser som formar stadens puls. Här kommer jag att gå närmare.  Inte bara registrera vad som händer, utan försöka förstå varför det händer.  Hur ett kvarter förändras. Hur en gata lever.  Hur ett område bär sina berättelser. Det här är början på en resa genom Malmö, sett från marknivå.  En blick på staden sådan den är — i vardagen, i ljuset, i det som ofta passerar obemärkt.

“HUR MÅR MALMÖ” är ett pågående dokumentärt fotoprojekt av Malmöfotografen Robert Rggus G i samarbete med "STREET SCENE" – en global plattform för urban fotografi. Genom dagliga reflektioner fångar projektet stadens puls, dess människor, miljöer och ögonblick – från det vardagliga till det oväntade.Malmö är en stad i ständig rörelse. Här möts många nationaliteter och formar en unik kulturell väv där historia och framtid går sida vid sida. Projektet skildrar stadens olika områden – från Möllevångens levande torg till de hållbara nya stadsdelarna i Västra Hamnen och Hyllie.                                                                                                          “HUR MÅR MALMÖ” speglar denna mångfald och visar hur invånarna lever, arbetar och samverkar i en urban miljö präglad av kreativitet, hållbarhet och gemenskap. Varje bild är en berättelse. Varje inlägg en reflektion.                                          Välkommen att följa med på en visuell resa genom Malmö – en stad där världen möts.

HUR MÅR MALMÖ

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Hur Mår Malmö©Photo:Street Scene/Robert G

MALMÖ GENOM 50 ÅR

EN RESA FEMTIO ÅR AV MALMÖS gatumiljö 1974-2024

Kramersväg-Rönneholm-Malmö-1974

Kramersväg-Rönneholm-Malmö-Fifty Years later-2025

MALMÖ GENOM 50 ÅR

Detta är en femtioårig dokumentarisk resa genom Malmö, från 1974 till 2024. En resa som visar hur stadens arkitektur, gator och urbana miljö har förändrats, vuxit och fått nya uttryck. Det här är berättelsen om Malmö genom femtio år.

En visuell tidsresa där dåtid möter nutid, och där varje bild bär ett stycke av stadens identitet.

År 1974 fick Fotografiska Föreningen i Malmö (FFIM) uppdraget av Malmö Museum att dokumentera staden — då med tidens teknik, svartvit film och analoga kameror. Nu, femtio år senare, har FFIM fått uppdraget igen. Med digital teknik och ett urval fotografer från klubben som fortsätter arbetet, med att dokumentera Malmö.

Under dessa fem decennier har projektet vuxit i omfattning, vilket är naturligt. Våra städer förändras, expanderar och omformas. För att bygga en hållbar stad krävs insikter om mer än urbaniseringens grundläggande drivkrafter. Det handlar om att förstå varför människor söker sig till städerna, hur samhällen förändras och vilka faktorer som styr långsiktig stadsutveckling.

Att skapa hållbara stadsmiljöer kräver kunskap, tid och tålamod. En globalt hållbar stadsutveckling kan innebära stora förändringar av sociala system som tar lång tid att genomföra. Våra samhällen står inför betydande utmaningar — och ett modernt, hållbart Malmö byggs inte på en dag. Det formas över tid, precis som denna dokumentation visar  //// Street Scene / Robert G

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Hur Mår Malmö©Photo:Robert G

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Kommendanthuset ligger inom de gamla befästningsvallarna till Malmöhus slott. Huset stod färdigt 1794 och byggdes som militärt förråd för vapen och ammunition, ett så kallat tyghus. Från 1828 till 1909 användes Malmöhus som fängelse och då fungerade Kommendanthuset till stor del som bostad.

Trots skiftande funktion och många ombyggnader har Kommendanthuset återfått den utformning det hade som nybyggt och som kännetecknar 1700-talets klassicistiskt präglade militärarkitektur. De intilliggande krutkamrarna, som är inbyggda i vallen, tillhör ett äldre skede av fästningen. De var av stor betydelse som förråd för det viktiga krutet i äldre tiders befästningsanläggningar.

Under 1600-talet och in på 1700-talet fanns fästningens förråd inrymt i den ena av Malmöhus slottsflyglar. Det blev med tiden för trångt och ett beslut togs att bygga ett nytt tyghus. Ritningar togs fram 1786 för ett nytt förrådshus, placerat på fästningens nordvästra bastion, bastion Banér. Först 1794 stod det klart.

Kommendanthuset har haft en skiftande historia. Omkring 1800 inreddes ovanvåningen till sjukhus, medan bottenvåningen användes som proviant- och förrådsmagasin. Efter 1810 användes det åter som förråd och 1821, i samband med att Malmöhus upphörde som fästning, flyttades förrådet till Kristian-stad. En cirka åttioåring period som fängelse inleddes 1828 och förrådsbyggnaden omvandlades till kasern med en kommendant som ansvarig för verksamheten. Här fanns då en våning för honom och bostäder för vaktmanskapet samt andra utrymmen för kök och sjukrum. Under den här tiden fick huset en ny exteriör i en tidstypisk historiserande stil med bland annat utsirade fönsteromfattningar och krenelerade gavlar. 1909 överlät staten byggnaderna till Malmö stad. Under mellankrigstiden inrymde huset nödbostäder.

Vid en större renovering 1965 återfördes byggnaden till det yttre till sitt 1700-tals utseende och iordningställdes för utställningsändamål. De många dörröppningarna i bottenplanet och luckorna vid fönstren minner om den ursprungliga funktion som förrådsbyggnad. Idag finns här lokaler för kontor till Malmö Museum /// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob